Litapåmig av Anders Roslund

 

Ewert Grens har fått människor i sitt liv som han bryr sig om och han vågar bry sig. Hans liv känns lite mer positivt och han vågar tro på att det kommer att fortsätta så. När han får veta att det kommer att ske en leverans av nya kvinnor till prostitution beslutar han sig för att det bara ska vara han själv och hans goda vän/kollega Sven Sundkvist som ska förhindra det. Under insatsen går det fel och Sven blir skjuten och Ewert misshandlad. Livet som tidigare började se ljust ut blir plötsligt grått och allt mörknar i ett raskt tempo. 

Jag gillar Ewert Grens och hans kollegor. Ewert är en karaktär som har växt i varje bok och den buttra personen har mer djup än vad som anades i början av serien. I den här boken lyckades Ewert göra mig så pass frustrerad att jag inte kunde läsa många kapitel i taget. Saker som han borde inse gjorde han inte och det gjorde mig så löjligt irriterad att jag inte kunde fortsätta läsa. Jag kan inte minnas att någon bok har lyckats påverka mig så och det blev en ny känsla. Nu var det bara i början av boken vilket var tur för annars hade det tagit lång tid att läsa den. Kvinnornas öde i boken väcker frustration och att människor kan reduceras till handelsvaror är lika sjukt i dag som det har varit under alla år.

Läsvärd. Ewert är en karaktär som jag har uppskattat att få följa genom brott och i relationer och den här boken är inget undantag.

Litapåmig finns på Adlibris och Bokus