Dimman vid Shadow Sands

 Kates son Jake har tillbringat hela sommaren hos Kate. Kate har kämpat för att få en bra relation till sin tonåriga son och under sommaren har de passat på att ta dyklektioner. Den här dagen har de beslutat sig för att dyka vid Shadow Sands reservoaren. 1953 skapades reservoaren och för att den skulle bli till dränktes en dal och byn Shadow Sands. Det ska fortfarande finnas byggnader kvar och Kate och Jake ser fram emot att se det med egna ögon. Att träffa på ett lik hade de inte planerat och inte önskat. Kate är inte främmande för lik eftersom hon tidigare var polis men för Jake blir det en otrevlig händelse. Kate kan inte glömma liket och när den avlidnes mor kontaktar Kate kan hon inte säga nej.

Det här är andra boken om Kate Marshall och det artar sig till en bra bokserie. Alkoholiserad fd polis är inte så nyskapande men fördelen med böcker av Robert Bryndza är att man aldrig vet vad som ska hända. Boken behöll mitt intresse och spänningen byggs upp.

Dimman vid Shadow Sands är en spännande bok som ger läsaren bra karaktärer, mystisk natur och hemska händelser. Läsvärd

Blodmåne av Jo Nesbø

 Harry Hole planerar att supa sig till döds i Los Angeles. Den planen blir förstörd när kvinna som dricker på samma krog som Harry blir hotad. Hon är skyldig fel människor mycket pengar, pengar som hon inte har och inte kan få fram. En lösning på problemet uppenbarar sig när en rik man i Oslo vill anlita Harry. Den rika mannen Markus Røed är misstänkt för mord och tror att Harry har större möjlighet än polisen att hitta den skyldiga.

Jag har tidigare sagt att jag inte ska läsa något mer om Harry Hole men ändå gjorde jag det. Med största sannolikhet så kommer jag att läsa ytterligare böcker fast den här inte imponerade på mig. Harry är sliten och nersupen, kvinnor attraheras av honom och han löser allt. Första böckerna i serien var spännande på ett sätt som den här och några innan den här inte lever upp till. I den här boken kändes det som om författaren hade som mål att skruva till berättelsen så många gånger som det var möjligt. Tyvärr kände jag inte att boken blev bättre av det utan snarare att spänningen dalade varje gång. Okej bok men om nästa inte är bättre tar jag avsked av Hole.

Blodmåne är Läsvärd men ingen bladvändare

Som vi lekte av Ninni Schulman

 

1983 har Ingrid Wolt avtjänat sitt fängelsestraff. Hon har vetat att hon inte vill bo i Stockholm igen utan att hon måste flytta. För att kunna få en ny chans och för att kunna komma bort från sin före detta man. Med hjälp av sin bror har de hittat ett hus hon kan hyra i byn Våmhus i Dalarna. Hon känner inte en enda person där och ingen vet att hon nyligen har släppts från fängelset Hinseberg. Ingrids plan är att bygga upp ett nytt liv och få tillbaka vårdnaden om sin dotter. Steg ett är att hitta ett jobb men det visar sig vara omöjligt, det enda jobbet hon får är att rasta en hund. Till slut bestämmer hon sig för att starta Siljans spaningsbyrå, som fd polis har hon erfarenhet av att utreda och hitta fakta. Hennes första uppdrag blir att ta reda på vad som hände 12-åriga Mattias som försvann året innan.

Ninni Schulman är en författare som skildrar glesbygd för vad det är. Långt till det mesta, folk har koll på varandra, allt är inte röda hus med vita knutar och hemligheter finns det överallt. Miljöskildringarna känns äkta och karaktärerna är personer som kan finnas på riktigt. Jag tyckte om att man parallellt fick följa Mattias liv fram till försvinnandet och Ingrids försök att skapa ett nytt liv och lösa fallet. Vem Ingrid är växer fram i boken och det uppskattade jag. Ibland blir karaktärer platta när man får veta allt om dem på första sidan. 

Som vi lekte är en spännande bok som ger en trevlig läsupplevelse

Råttjakten av M. W. Craven

 Det här är tredje boken om kriminalinspektör Washington Poe och Tilly Bradshaw.

Poe har fått problem med sitt boende och han riskerar att bli tvingad att flytta från det enda stället han ser som hem. För att få till en lyckad strid i domstolen så har han tagit hjälp av sin vän och kollega Tilly som är brilliant på att läsa in sig på saker och hantera datorer. Under förhandlingen i domstolen kliver två män in och deras uppgift är att hämta Poe och Tilly. Poe anar tidigt att det är MI5 som är där för att hämta dem och den aningen bekräftas när de kommer fram till destinationen. MI5 vill ha Poes och Tillys hjälp med att utreda ett mord.

Jag gillar Tilly mer än Poe för Poe känns lite för perfekt. Han lyckas lista ut allt före alla andra och det enda han inte klarar är teknik. Det blir lite för mycket av hur klok och klurig han är för min smak. Att gissa sig till hur den här boken skulle sluta eller vad som skulle hända på nästa sida kunde jag inte och det är alltid positivt. Historien spretar åt alla håll från start men förs ihop på ett bra sätt.

Råttjakten är läsvärd fast Poe irriterar mig med att vara perfekt

Två böcker av Emma Olofsson

 Bevisligen så är jag dålig på att blogga och nu hänger det ihop med brist på tid så det blir inte mycket läst heller. En blåmes har jag fotat i alla fall. 

Böckerna som jag har läst är del ett och del två i bokserien om Olofströmsmorden. 

Serien startar med boken Halen. Jacobs farmor ber honom att flytta tillbaka till Olofström för hon börjar bli gammal och behöver hans hjälp. Jacob vill inte svika sin farmor utan istället blir det så att han sviker sin sambo när han flyttar från London. Att komma tillbaka till staden som bär hans barndomsminnen är inte lätt och lättare blir det inte när han tar ett lärarjobb på skolan han själv gick i. Jacob försöker hjälpa sina elever när de får problem men alla problem är inte så lätta att lösa, särskilt inte när ungdomarna utsätts för fara.

Bok nummer två är Himmelsberget. En kvinna dyker upp på marknaden i Holje. Det är något med henne som får Jacob att närma sig. Innan han kommer för nära tänder kvinnan eld på sig själv. Ingen kände igen kvinnan och vem hon var och varför hon tände eld på sig själv går det bara att spekulera i. 

Jag gillar den här serien och är lite besviken att fortsättningen inte finns än. Ibland fick jag en känsla att det språkligt fattas lite men det är förlåtet. Det är deckare inte djupanalys av människan psyke. Läsvärda berättelser med trevliga karaktärer