Ger upp

 Det går dåligt att läsa en bok när det tar emot något vansinnigt att läsa den. Har fått tvinga mig att läsa ett kapitel i taget men nu får det räcka. Har läst lite över hundra sidor i boken Fiskarna har inga fötter av Jón Kalman Stefánsson. Ska jag säga något positivt om den så är det att den ger en inblick i hur fisket har format Island. Det som gör att boken inte alls passar mig är brist på handling. Det händer extremt lite och istället är det svammel om allt och inget. Jag orkar inte läsa långa utläggningar om varje liten detalj. Inte läsvärd

Höga visan på Palermovägen av Annette Bjergfeldt

 En rysk cirkusartist som hittar kärleken/ hoppet om ett bättre liv i en dansk man och deras liv är starten på boken. Sedan får man följa deras dotter och dotterns barn.

Det här är en bok som låter ra men är motsatsen till det. Efter att ha läst 140 sidor och mest tvingat mig till att läsa ytterligare ett kapitel så ger jag upp. Skitseg och tråkig ärdet som beskriver boken bäst. 

Höga visan på Palermovägen passar möjligtvis någon med insomningsproblem. Inte läsvärd

Nä nu ger jag upp

 

Jag gav frukta det du begär av Jo Spain två försök mn nu får det räcka. Den här gången kom jag till sida 80 vilket var lite längre än mitt första försök. En bok om politiker och deras inbördes relationer och hur ett mord påverkar omgivningen fångar mig inte. Överlag så brukar jag ha svårt för böcker om de styrande och politik och det hjälper inte att det ska handla om ett mordfall. Jag tyckte bra om första boken om Tom Reynolds så lite besviken är jag. Det lutar nog åt att jag kommer att försöka läsa del tre någon gång i framtiden för alla författare kan skriva en mindre bra bok.

Frukta det du begär är en seg berättelse med för många personer. Inte läsvärd, gav upp efter 80 sidor

Nä nu ger jag upp

 Jag har plågat mig igenom 259 sidor i teatern vid stranden av Joanna Quinn. Hoppet att boken ska bli bra någon gång har fått mig att fortsätta läsa men nu räcker det. Tre barn som föräldrarna/styvföräldrarna inte bryr sig mycket om. Äldsta flickan hittar på saker och får med sina yngre syskon/plastsyskon. Så kommer en udda målare med en drös ungar, fru och två älskarinnor men boken blir inte bättre för det. Nu är den här boken tydligen hyllad så det är antagligen bara jag som inte förstår vad som är bra med den.

Teatern vid stranden är en bok jag inte kan tvinga mig själv att läsa ut. Inte läsvärd

Befriaren av Tina N Martin

 En kvinna hittas hängande i sitt eget hem. Det går kanske att få det till självmord om man ignorerar skadorna på händerna. Polisen klurar ut att det handlar om mord och så ska de försöka lösa det.

Min sammanfattning avslöjar rätt bra vad jag tyckte om den här boken. Jag lyckades inte ens läsa ut den. Efter att ha plågat mig igenom lite över hundra sidor i hopp om att den skulle bli bra och spännande fattade jag beslutet att ge upp. Språket är bitvis mästrande och texten flöt aldrig riktigt på. Det kändes mer som en bok som beskriver händelser istället för en bok som berättar något och det passade inte mig.

Inte läsvärd. Befriaren är en bok som bara fick mig att längta efter att stänga den och aldrig mer öppna den

Mer än 150 sidor klarar jag inte

 

Jag gav mig itu med att börja läsa boken som jag haft hemma sedan början av sommaren. Efter 150 sidor så ger jag upp. Det var ett misstag att låna boken och att börja läsa den. Boken är Går genom vatten, går genom eld av Christian Unge. Det som jag har hunnit irritera mig på under 150 sidor är det här

• Knarkande läkare, det känns inte osannolikt dock med tanke på en del läkare som jag träffat.
• Knarkande läkare som hanterar en orolig anhörig till en patient på ett udda sätt.
• En gravt brännskadad patient som den knarkande läkaren möjligtvis vet vem det är men berättar inte för någon.
• Konstig chef på sjukhuset.
• Polis som uppför sig som en idiot också fullständigt troligt.
• Vor i Stockholm men vacker dotter som beskrivs detaljerat
• Utöver det så slängs det in ett mc-gäng och en möjlig terroristattack

Att den knarkande läkaren Tekla känns helt overklig gjorde inte boken ett dugg bättre för mig. Det här är en sådan bok som jag utan problem kan tänka mig att flertalet tycker är riktigt bra. Så brukar det nämligen vara när jag tycker att en bok är riktigt dålig. Nu finns möjligheten att den blir bättre efter 150 sidor men jag är inte villig att slösa mer tid i mitt liv för att få reda på det.

Inte läsvärd. Böcker med terroristattacker borde få mig att inse från start att det inte är något för mig.

Går genom vatten, går genom eld finns på Adlibris och Bokus om någon blivit nyfiken på den.

Kan jag backa tiden?

Det önskar jag nu och då hade jag valt att läsa något annat. Jag har slösat bort ett par timmar av mitt liv på att läsa hundra sidor i en bok. Nu kanske någon funderar på hur det kan ta flera timmar att läsa hundra sidor. Svaret på det är en väldigt dålig bok som det aldrig händer något i.
Boken jag klarade av att läsa hundra sidor i är Där solen går upp i väster av Britta Röstlund.

Den börjar bra med ett par med barn som är på semester och så faller frun och barnen från en klippa och dör. Om de hoppat frivilligt eller inte vet ingen. En man som bor i ett hus en bit bort såg händelsen men berättar inte allt för polisen. Polisen som får hand om fallet och försöker ta hand om maken påverkas av händelsen. Efter det händer det inget. Mannen kravlar runt i sin frus arbetsrum och läser i pärmar och klättrar på skrivbord för att försöka ta reda på om något pekar på att hon hade beslutat sig för att ta livet av sig. Hundra sidor av det var mer än jag orkade.

Det är möjligt att boken blir bättre efter hundra sidor men jag ville inte slösa mer av mitt liv på den.

Inte läsvärd. En bok jag inte ens kunde tvinga mig att läsa ut. För min del så hade det blivit mer intressant om det hade framkommit att frun och barnen blev knuffade från klippan av en utomjording.

Där solen går upp i väster går att köpa på Adlibris och Bokus om någon vill det

377 sidor

Efter att ha läst 377 sidor i Absoluta bevis av Peter James så ger jag upp. Det här var inte en bok för mig. För att uppskatta den så behöver man nog uppfylla de här punkterna

• Finna den troligt att en journalist är som Indiana Jones
• Tycka att det verkar logiskt att ovan nämnda journalist berättar för nya bekantskaper om en stor hemlighet
• Vara road av konstiga frireligiösa personer
• Uppskatta onda läkemedelsbolag
• Vara intresserad av om Gud har funnits/finns

För mig blev det helt enkelt bara för mycket. Efter att ha insett att jag varken bryr mig eller är nyfiken på hur boken ska sluta funderade jag på varför jag läste den. När jag börjar fundera på varför jag läser en bok så ska jag inte läsa mer

Lite över hundra sidor kvar

Och nu känner jag bara nej. Boken jag kämpat med att ta mig igenom är Mörkt motiv av Louise Penny. Den har alla ingredienser jag vill ha i en bra deckare men ändå får den inte mig att bli ett dugg intresserad av hur det ska sluta. Karaktärerna är bra, miljön är intressant och känslan jag får är att det måste finnas något spännande i mordoffrets bakgrund. Fast allt talar för boken tilltalar den mig inte. Kanske är det här en bok som jag kommer att ge en ny chans någon gång i framtiden men nu ger jag upp. Att fortsätta läsa en bok som inte ger mig nöje är slöseri med tid. Lite synd var det att jag även lånade del två i serien för den kommer att få återvända till biblioteket oläst av mig.

Den var inte för mig

Jag började läsa Triptyk av Karin Slaughter och nu ger jag upp den. Efter att ha läst lite över 100 sidor har jag inget intresse av att få veta hur det går. Ointressanta karaktärer och inget som fångar mig alls. Alltid lite tråkigt att inte läsa ut en bok men livet är helt enkelt för kort för dåliga böcker.

Inte läsvärd

Nä nu ger jag upp

Att jag ens lyckades läsa 156 sidor i Paranoia av Gretelise Holm imponerar på mig. Den är inte bra alls. Om någon nu mot förmodan vill läsa den så handlar det om en man som polisen misstänker har haft ihjäl sin familj och sedan skjutit sig själv. En reporter som tidigare drabbats av en psykos och nu är övertygad om att dramat med den döda familjen har att göra med någon konspiration. För att underlätta för människor som kanske vill läsa den kommer här en del av karaktärerna och deras inbördes relationer.

Karin=reporter
Katt=Karins katt
Birgitte= vän och gammal kollega till Karin
Klaus= bror till Karin och detaljhandelsmatador
Ellen=Klaus fru
Henrik= kollega till Karin
Thomas=praktikant på tidningen som hamnar i säng med Karin
Adam Lorentzen=redaktionschef
Erik Juhl=godsägare och tidningens styrelseordförande
Christoffer som sedan benämns som Werner Christoffersen=chefredaktör med ett osunt intresse för unga kvinnor

Halfdan Thor=kriminalinspektör
Bent Abildstrup=biträdande polismästare
 Wagner=polismästare
Anders Beck=rättsläkare
Lene=Anders fru
Andrea Vendelbo=advokat
Dagmar=barn till Andrea och Mikkel
Peter=Andreas bror som lever i ett förhållande med Andreas exman Mikkel

Albert Bertelsen=mannen som misstänks ha haft ihjäl sin familj
Linda= gift med Albert
Betina Bertelsen= dotter till Albert från ett tidigare äktenskap
Bitten och Kenneth Pedersen= bekanta/vänner till Albert

VL gruppen=Grupp var maktens män och kvinnor träffas


Nu är det här givetvis inte alla karaktärer som jag kommit i kontakt med under de ca 150 sidorna som jag läst men det känns som om det räcker mer än väl