Livet har ändrats sig drastiskt för Maria och Björn. Björn är förlamad och Maria får försöka acceptera att hennes man aldrig kommer att bli rörlig igen.
Läkaren Rosita Lövgren har blivit tvingad att fundera över sitt eget tillstånd efter att det verkar som om hon har gjort två allvarliga feldoseringar av medicin till patienter. När hon funderar på det inser hon att det inte kan vara hon själv som gjort det men vem har kunnat logga in på hennes dator?
Elin vet att det är fel på alla sätt att bli involverad med sin bästa kompis tillika kusins pojkvän men hon kan inte låta bli. Elin och Oliver smyger undan och har en natt ihop. När Elin vaknar är Oliver borta och hon blir väckt av sina föräldrar som har hittat Oliver död i deras trädgård.
Jag tror att jag har läst alla böcker om Maria Wern, en del har varit riktigt bra och andra mindre bra. Nu vet jag inte om det är jag som har tröttnat på serien eller om det är författaren. Boken är lättläst precis som de brukar vara, blandningen är lagom mellan privatliv och polisarbete men något grep aldrig tag i mig. Tidigare böcker så har jag alltid velat veta hur det skulle sluta och jag brukar fastna i böckerna. Med den här kände jag bara jaha. Lite svårt hade jag nog att acceptera allt, Björn som blir okej med livet bara genom att han kan kommunicera lite, människor som helt missar hur avvikande en person är, Maria som är sliten men orkar allt ändå och en del som väljer att inte kontakta polisen fast det är det första de flesta skulle gjort. Eftersom boken inte är dålig så får det godkänt ändå.
Läsvärd. Ingen bok som får mig att längta efter fler böcker om Maria Wern men den avskräcker mig inte heller.