Fruset guld av Cilla & Rolf Börjlind

I Arjeplogsfjällen töar en man fram ur en glaciär, hade det inte varit så att temperaturen sakta har stigit så hade mannen med största sannolikhet aldrig kommit fram. Polisen kallas in och av någon anledning så skickas Olivia Rönning upp till Arjeplog. Den lokala polisen ska bistå henne, för att ta sig till platsen som mannen hittades på så är det helikopter som gäller den sista biten. Olivia och helikopterpiloten ger sig av men överraskas av ett oväder och störtar. Olivia som är i bäst skick av de två beslutar sig för att vandra iväg från olycksplatsen för att hitta hjälp. Hon tar sig till en stängd camp och tar sig in i jakt på en telefon. Tröttheten tar ut sin rätt och Olivia somnar men blir väckt av något ljud och känslan att hon inte är ensam.


Nu har jag följt Olivia och Tom i ganska många böcker och de känns som ytligt bekanta. I den här boken tycker jag inte att någon av dem kommer till sin rätt. Olivia klarar allt och imponerar på alla hon träffar och hur det kommer sluta var det lätt att räkna ut. Tom kastar sig iväg sin vana trogen när någon behöver honom men han känns så platt. Han som var en trasig själ med ett stort hjärta känns som en skugga av sitt forna jag. Svårigheterna som de olika karaktärerna råkar ut för blir lösta på ett lite för enkelt sätt vilket drar ner på spänningen i boken. Slutet var för förutsägbart och det gillar jag aldrig. Om det här hade varit första boken i serien har jag svårt att tro att jag hade fortsatt att läsa böcker i serien. Nu är det då inte det och fast jag gnäller på boken så tyckte jag ändå om den eftersom jag har följt karaktärerna en tid och de har vuxit fram även om de står stilla i den här. Jag längtar inte till nästa bok men jag kommer att läsa den och hoppas att den når upp till nivån på de tidigare böckerna.

Läsvärd. Karaktärerna är favoriter men själva historien är lite sisådär i den här.

Fruset guld finns på Adlibris och Bokus