Stenapan av Jeffery Deaver

Kapten Sen Zi-jun har en levande last i sitt fartyg, det är människor som har valt att lämna Kina för ett nytt liv i Amerika. Det är inte bara flyktingar på skeppet utan även ett ormhuvud, ett ormhuvud är en flyktingsmugglare och den här går även under namnet Spöket. Kaptenen ser på radarn att ett fartyg närmar sig i hög hastighet och misstanken är att det är amerikanska kustbevakningen som är på väg.

Några dagar tidigare spreds ryktet att Spöket var på väg till New York ombord på ett fartyg med flyktingar. Mer information än så lyckades inte FBI eller INB få fram och de beslutade sig för att kontakta Lincoln Rhyme. Efter att Lincoln Rhyme gjort egna undersökningar lyckas han få fram vilket fartyg det rör sig om och var det befinner sig.
Kustbevakningen närmar sig fartyget och planen är att borda fartyget och arrestera Spöket. Spöket har dock en annan plan och spränger båten med flyktingarna inlåsta i lastutrymmet. Alla dör inte utan några lyckas ta sig ut från fartyget.

Den här boken hittade jag i byhuset och det som gjorde att det blev den som jag tog var texten på framsidan av boken. Det står nämligen att författaren skrivit I samlarens spår. Jag har aldrig läst I samlaren spår men däremot sett filmen några gånger och eftersom jag gillar filmen tänkte jag att jag även borde gilla en bok av författaren. Nu hade jag önskat att det här hade varit bok nummer två i serien istället för bok nummer fyra. Det blir ett litet för stort hopp i Amelia och Lincoln privatliv med det är det enda negativa. Boken är bra och spännande och jag gillade verkligen karaktären Sonny Li. Det fanns några böcker till i serien i byhuset så på sikt lär jag även läsa dem men då ska jag ta reda på i vilken ordning som de ska läsas.

Läsvärd
Stenapan verkar inte säljas längre men här går det att läsa lite om boken och författaren

2 kommentarer:

  1. Stenapan är inte så dum. Min favorit-Deaver är dock Dans med döden. Spännande och med väldigt oväntade vändningar. Samlaren är bra, men tyvärr såg jag filmen först och det sabbade läsningen lite, att jag hade gåtans lösning.

    SvaraRadera