Adriana Rose Montague har ända sedan hon var barn kallats för Posy, smeknamnet har hängt kvar fast hon nu närmar sig sjuttio. Hon bor i huset som hon under en period av barndomen bodde i med sina föräldrar. Av hennes far lärde hon sig att beundra växter och fjärilar och det var han som var den kärleksfulla föräldern. När fadern omkom under kriget var inte Posys mor redo att ta sig ann ansvaret för ett barn så Posy lämnades bort till sin farmor och växte upp där med enbart sporadisk kontakt med sin mor. När Posy som vuxen återvände till det stora huset tyckte hon att byborna tittade lite underligt på henne men anledningen till det kommer hon inte att få reda på under många år.
Boken kretsar kring Posy och Admiral House. I boken får man en inblick i Posys liv som ung när hennes föräldrar var en del av hennes liv och så får man följa hur hennes liv artar sig fram till att hon blir sjuttio. Eftersom det är en roman så är en del lösningar/kriser i människornas liv lite för simpelt lösta men så brukar det ju vara i romaner. Jag gillade att få följa Posy, hennes söner och de andra så jag hade en trevlig läsupplevelse.
Läsvärd. En bra bok att spendera några timmar med om man vill läsa något lätt som hoppar i tiden
Gillar ju hennes serie om systrarna så borde plocka upp den här också :)
SvaraRadera