Författarens far och faster växte upp med en mor som valde att alltid se allting ur sin egen synvinkel och blunda för de egna felen. Författarens farmor Daisy var inte en lätt kvinna att bo med vilket gjorde att hon skilde sig från sin man Harald och såg till att hon fick ensam vårdnad om Gunilla och Ragnar. Först fungerar det bra tack vare att Daisys mor Agda är den som i praktiken tar hand om barnen. Sedan fungerar det inte alls och Harald beslutar sig för att strida för sina barn. Daisy fattar då beslutet att kidnappa sin son Ragnar. Vid 11 års ålder 1936 rycks han upp från allt han känner och har inget annat val än att flytta runt i olika länder med Daisy.
Den här boken handlar om riktiga personer och riktiga händelser och det är bara att konstatera att det är ett mysterium att en del personer lyckas bli vettiga personer efter att ha vuxit upp med olämpliga föräldrar. Daisy är en svår person och det går inte att inte tycka illa om vad hon utsätter andra för men ändå känner jag lite empati för henne. Som författare måste det vara svårt att skriva om släktingar på ett sådant här utlämnande sätt men författaren lyckas. Texten ger en känsla för hur personerna var och livet de levde.
Läsvärd. Gripande bok om hur en förälder stjäl barndomen från sin son (och dotter)
Kidnappningen: En släktberättelse finns på Adlibris och Bokus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar