Hm en bok jag inte alls vet hur jag ska beskriva

Boken som jag genom ett under lyckades ta mig igenom är Brandgatan av Annalisa Forssberger. Ibland får jag för mig att jag ska ta och läsa något av en författare som jag aldrig hört något om men känner att jag borde läsa något av eftersom den beskrivs som en stor författare ur sin generation. Vid det här laget borde jag ha lärt mig att nej det är inte någon författare som jag borde läsa något av.
Nu kommer min teori om vad boken handlar om.

En sömmerskas liv är inte en dans på rosor. Det är hon som skapar de vackra plagg som förstärker och döljer kvinnors behag. Hennes lott är att skapa och göra så att andra kvinnor blir beundrade. Det är hon som noterar när kvinnorna har vuxit på bredden och har nya delar att dölja för nyfikna blickar. Hon är den som tar del av andras liv men själv aldrig får ett liv. Hennes händer inser hemligheter som inte får yppas och hennes öron får ta emot förtroenden.


Det här är en så konstig bok som påminde mig om ett gigantiskt kollage av foton. Tittar man tillräckligt länge går det kanske att hittar något som binder ihop allt men mest känns det bara som en jäklig röra. Det var många gånger som jag tänkte att nu ger jag upp men underligt nog gjorde jag det aldrig. Något som är säkert är att jag inte kommer att läsa något mer av Annalisa Forssberger.


Inte läsvärd. Förvirrande och konstig
Brandgatan finns som e-bok på Adlibris och Bokus