Brudkistan av Unni Lindell

Det är bara tre veckor kvar innan preskriptionstiden går ut för mordet på Maike. Maike dog under en av barndagarna på Gaustad. Gaustad var ett mentalsjukhus och patienternas barn och psykiaterns barn var där på barndagarna, de skulle få en chans att träffa sina fäder och träffa andra barn i liknande situation. Under en av dagarna dog Maike, hon ramlade ner från en stege och slog i huvudet så pass illa att hon avled. När det skedde upptäckte inte poliserna något underligt med dödsfallet men nu nästan 25år senare beslutar sig en av barnen som var med på barndagarna att börja gräva i det. Aud är journalist och börjar kontakta de andra barnen och andra som var inblandade. Den första hon träffar blir psykiaterns dotter Emmy och det blir även den sista hon träffar. Efter deras besök blir hon mördad i sitt eget hem. Cato Isaksen och hans kollegor får i uppdrag att utreda mordet och Marian Dahle får i uppdrag att skydda Emmy.

Något av det första som slog mig när jag började läsa den här boken är att det känns som om det fattas en bok mellan Djävulskyssen och den här. Nu vet jag inte om det finns en sådan bok eller om den bara kommit ut på norska. Ett annat alternativ skulle kunna vara att författaren börjat tröttna på sina karaktärer. Det känns helt enkelt som om det är ett för stort hopp i karaktärernas privatliv från förra boken till den här. Bortsett från det så är den okej. Vet inte om det är jag som tröttnat på Unni Lindell eller vad det nu beror på men den här boken kändes inte så spännande eller intressant. Marian Dahle har bleknat lite som karaktär och Cato verkar mest bara vara trött.

Inte läsvärd blir omdömet och nu blir det inga fler böcker i serien för min del. (Antar att det på sikt kommer komma fler)
Brudkistan finns på Adlibris och Bokus

Djävulskyssen av Unni Lindell

Vivian Glenne bor med sin sambo Roy och tre barn. De bor i ett radhus vilket ibland är lite irriterande eftersom det finns nyfikna grannar. Uppmärksamhet av män är inget Vivian har något emot och hon har kärleksmöten med olika män. Att hon är otrogen är något Roy anar men ändå väljer han att inte tro det. Mellansonen Kenneth som är tre år ska ha med sig en blomma till dagis och på kvällen dagen innan han ska ha blomman går Vivian ut för att gräva upp en blomma. Det blir det sista Vivian gör i livet. Det blir Cato Isaksen och hans kollegor som ska reda ut vem som har tagit livet av Vivian. Någon brist på möjliga gärningsmän är det inte.

I den här boken är det ovanligt lite fokus på Catos hemliv om man ska jämföra med tidigare böcker. Rollen som skitstövel har i stort sett tagits över av Marian Dahle, hon styr och ställer med sin inneboende(eller vad han nu ska kallas) och sätter sina egna behov först. Ändå fungerar Catos och hennes samarbete bättre och det är en riktig röra de utreder. Boken är bra för det händer mycket och vad som ska avslöjas härnäst är svårt att räkna ut på förhand.

Läsvärd
Djävulskyssen finns på Adlibris och Bokus

Sockerdöden av Unni Lindell

Kari Helene börjar plötsligt minnas vad som hände 16 år tidigare när hennes lillebror dog. Greta modern till de bägge barnen var inte hemma när hennes son Gustav avled utan fick bara höra hennes makes version. Den versionen har hon sett som sanningen men nu när Kari Helene försöker berätta något annat misstänker hon att det är sanningen. Kari Helene skickar ett sms till den enda hon tror kommer att lyssna på henne, en gammal vän till familjen som även är Krisposchef. Martin ska möta Kari Helene på ett fik men han kommer aldrig. Anledningen till det är att han ligger på sjukhus efter att ha blivit påkörd. Den som körde på honom smet från platsen och nu blir det upp till Cato Isaksen med kollegor att ta reda på vem som gjort det och varför. Samarbetet mellan Cato och Marian fungerar fortfarande inte riktigt bra. Marian känner Martin privat och hennes känslor gör det inte hela lättare.

Det här är åttonde boken om Cato Isaksen (eller del tre i serien om Cato Isaksen och Marian Dahle) och jag har blivit van vid karaktärerna. I de första böckerna är Cato en irriterande skitstövel men efter en bunt böcker är han inte lika irriterande längre. Sedan Marian kom in i serien är det hon som är den irriterande och barnsliga karaktären som tror att världen snurrar runt henne. Även om hon är irriterande och inte riktigt tar hand om sin hund på bästa sätt så är hon även intressant. Genom kopplingen till Martin kommer det in nya karaktärer och jag misstänker att de kommer att få en plats i Marians privatliv och därför kommer finnas med i fler böcker. Jag gillar hur författaren får in fler karaktärer på ett smidigt sätt. Det här är inte den bästa deckare jag läst men den var hyfsat spännande.

Läsvärd
Sockerdöden finns på Adlibris och Bokus

Ibland får lånetiden styra

mosippa

I min senaste hög från biblioteket var det två böcker i serien om Cato Isaksen. Nu visade det sig att lånetiden på den ena boken var rätt kort, givetvis var det den senare delen i serien. Det gjorde att valet blev rätt lätt när det var dags att välja vad jag skulle läsa.

Valet blev Mörkermannen av Unni Lindell.
Britt Else Boberg lever ett lugnt liv i sin lägenhet. Kontakten med andra människor är på ett minimum, den enda hon egentligen pratar med är en äldre kvinna som bor på ett äldreboende. Senaste tiden har hon börjat fundera över om det är så att en person från det förflutna har hittat henne. Hennes känsla visar sig vara rätt och det leder till hennes död.
Cato Isaksen med kollegor kallas till en lägenhetshus var folk har sett hur en man knuffat en kvinna från en balkong. Kvinnan identifieras som Britt Else Boberg och känslan som utredarna får är att det är någon underligt med henne.

Jag får lov att säga att Cato Isaksen inte är lika mycket av en skitstövel som han är i de första böckerna. Hans karaktär har tagit lite av ett steg tillbaka och Marian Dahle får mer plats. Nu är hon också lite av en skitstövel men hon tillför nytt blod till serien. Den här boken var lite för krystad för min smak men jag fortsatte ändå att läsa.

Läsvärd
Mörkermannen finns på Adlibris och Bokus

Honungsfällan av Unni Lindell

Honungsfällan är sjätte boken om Cato Isaksen.

När Cato Isaksen kommer tillbaka till jobbet efter att ha varit sjukskriven får han en otrevlig överraskning. Medan han har varit borta så har avdelningschefen Ingeborg Myklebust anställt en ny utredare i hans team. Att Cato inte fick vara delaktig i det beslutet är något som han inte kan släppa. Att han sedan inte alls kommer överens med teamets nya medarbetare Marian Dahle gör inte saken bättre.
En sjuårig pojke är försvunnen sedan en vecka och fast platsen var han försvann har sökts igenom många gånger finns det inga ledtrådar. En äldre kvinna Vera Mattson var den sista som såg honom och enligt henne sprang han iväg.
Cato Isaksen och hans team får ta itu med ett fall som rör en ung kvinna som har blivit ihjälkörd av en bil. Efter att ha jobbat med det fallet en tid verkar det som om det kan finnas kopplingar till den försvunna sjuåringen.

I den här boken är det två nya karaktärer som kommer in i serien och det är bra. Särskilt så är det Marian Dahle som får ta plats och det är något som lyfter serien ett snäpp. Det behövs nog en stark kvinna som inte tar någon skit för att balansera med Cato, hon är dock rätt irriterande och barnslig men tillför ändå något. Själva historien i den här boken känns klurigare än i de tidigare. Känns lite som om serien hade vunnit på att ha haft med Marian Dahle från start, blir inte förvånad om jag kommer att irritera mig på henne i senare böcker och önskar att hon aldrig hade dykt upp. Av böckerna jag läst om Cato Isaksen så är den här en av de bästa.

Läsvärd
Honungsfällan finns på Adlibris och Bokus

Läsa två böcker

Jag brukar i stort sett alltid läsa en bok i taget men nu blev det inte så. Jag började läsa en bok som nästan kräver att man pausar ibland och tänker på vad man läst. Då blev det så att jag även började läsa en bok som inte direkt kräver någon eftertanke.

Den boken har jag nu läst ut och det var Orkestergraven av Unni Lindell.
Det är femte boken om Cato Isaksen och i den här boken är han lite trevligare i sitt sätt.
Stämningen bland poliserna är inte på topp efter att de fått beskedet att deras kollega Preben inte har hittats efter att tsunamin slog till. De hoppas alla att han ska vara vid liv men hoppet är inte stort.
När en kvinna hittas mördad med ett knivhugg får poliserna försöka lägga oron åt sidan och börja jobba med fallet. Den döda kvinnan visar sig vara Siv Ellen Blad, en kvinna som bor med sin dotter i ett hus och jobbar på posten och spelar altfiol. Någon brist på möjliga gärningsmän är det inte, maken kastade hon ut och han bor nu med en ny kvinna. Ett brev från en musiker i orkestern hon spelar i verkar också kunna leda vidare i utredningen. Frågan varför någon skulle vilja mörda Siv Ellen är en svårare nöt att knäcka.
När Catos son Georg börjar prata om en farbror som har tagit med honom från fritids tar Cato det bara som ytterligare en av sonens fantasier.

Böckerna om Cato Isaksen har blivit en serie som jag vänder mig till när jag vill läsa något som inte kräver så mycket av läsaren men ändå är lite spännande. Karaktären Cato Isaksen är utan tvekan en person jag inte skulle vilja träffa på och om jag skulle göra det är risken stor att han skulle få en rak höger. Inte den mest sympatiska karaktär jag träffat på i en bok men på något sätt uppskattar jag honom ändå.

Läsvärd
Orkestergraven finns på Adlibris och Bokus

Nattsystern av Unni Lindell

Den sista som troligen såg Kathrine innan hon försvann såg henne vid en busshållplats sent en kväll. Varför hon stod där har polisen inte kunnat ta reda på och några nya ledtrådar har inte polisen fått.
Poliskommissarie Cato Isaksen blir väckt av telefonen, en äldre kvinna har blivit skjuten och Cato kallas ut. Den skjutna kvinnan heter Brenda Elise Moen och blev 75 år gammal. Hennes handväska är kvar på platsen så att det var ett rån som gick fel kan uteslutas. Under utredningens gång visar det sig att det finns en koppling mellan Kathrine och Brenda.

Det här är fjärde boken i serien om Cato Isaksen och han blir svårare och svårare att tycka om. Lite av en skitstövel är han som mest verkar bry sig om sig själv. I grunden så är det nog bra med en karaktär som väcker känslor även om det inte är så positiva känslor. Boken var hyfsat spännande och de lite udda karaktärerna Tulla och Solveig gör det inte sämre.

Läsvärd
Nattsystern finns på Adlibris och Bokus

Sorgmantel av Unni Lindell

Tidningsbudet får en otrevlig överraskning på morgonen. En lägenhetsdörr är öppen och på golvet ser hon att det ligger en död kvinna. Cato Isaksen och hans kollegor identifierar den döde som Ester Synnöve Lönn. När polisen inser att hon blivit hotad av sin fd man hamnar han högst upp på listan av misstänkta.

Det här är tredje boken i serien om Cato Isaksen. Den här boken är inte lika bra som de två tidigare. Själva historien känns som något som många andra författare skrivit. Nu beror nog det på att mord både i böcker och i verkliga livet ofta sker på grund av hämnd men jag hade önskat något mer oväntat av boken. Catos privatliv får inte lika stor plats i den här boken och det drar också ner läsupplevelsen för mig. Det här var en bok som hamnar någonstans mellan bra och dålig.

Läsvärd blir omdömet i alla fall.
Sorgmantel finns på Adlibris och Bokus

Drömfångaren av Unni Lindell

Cato Isaksen försöker få någon ordning på vardagen med sin ex fru igen. Han valde att gå tillbaka till henne efter en paus på några år. Under pausen fick han barn med en annan kvinna och att försöka få allt att fungera går sådär.
Therese lämnar café Arcimboldo för att springa ut till bilen för att hämta en tidning. Kvar inne på restaurangen sitter Therese tvillingsyster och två av deras vänner. När Therese inte återvänder går tvillingsystern Tanja ut för att se om hon kan se Therese. Therese ser hon inte men hon upptäcker att bilen är borta. När det visar sig att Therese inte heller är hemma ger sin hennes familj och vänner ut och letar.

Jag gillade första boken om Cato Isaksen så det var givet att jag tänkte läsa fler böcker av författaren. Böckerna är en lagom blandning av mord och relationer och det passar mig. Deckare där poliser bara är poliser och inte verkar vara människor med vanliga problem tilltalar mig inte lika mycket.

Läsvärd
Drömfångaren finns på Adlibris och Bokus

Ormbäraren av Unni Lindell

Kriminalkommissarie Cato Isaksen försöker få tiden att räcka och det är inte lätt när man har ett krävande jobb, två söner från ett tidigare giftermål och en ny son med sin nya kvinna.
Två barn ringer på dörren där deras lekkamrater bor. När ingen öppnar tittar de in genom brevinkastet och ser att deras lekkamraters far ligger på golvet. De skyndar sig hem och berättar det för sina föräldrar. Föräldrarna ringer polisen som tar sig in och konstaterar att mannen är mördad. Något spår av mannens fru och barn ser de inte och ingen av grannarna vet var de kan ha tagit vägen. Känslan Cato får när han pratar med en av de boende i huset är att hon inte berättar allt hon vet.

Det här var min typ av deckare, man får följa Cato i hans privatliv samtidigt som själva mordhistorian är spännande. Nu är jag glad att jag lånade del två på en gång så att jag kan fortsätta läsa om Cato när jag känner för det.
Läsvärd
Ormbäraren finns på Adlibris och Bokus