En rysk cirkusartist som hittar kärleken/ hoppet om ett bättre liv i en dansk man och deras liv är starten på boken. Sedan får man följa deras dotter och dotterns barn.
Det här är en bok som låter ra men är motsatsen till det. Efter att ha läst 140 sidor och mest tvingat mig till att läsa ytterligare ett kapitel så ger jag upp. Skitseg och tråkig ärdet som beskriver boken bäst.
Höga visan på Palermovägen passar möjligtvis någon med insomningsproblem. Inte läsvärd
Under ett av sina pass på sjukhuset kommer en skottskadad man in och det är Maggie som tar emot. Det tar inte många sekunder för Maggie att inse att det är hennes man Will som är den skjutna. Will dör och Maggie är övertygad om att det handlar om ett inbrott som gått snett. Polisen hävdar dock att det handlar om ett självmord och Maggie kan inte tro det. För att bearbeta händelsen reser Maggie till deras semesterhus på den lilla kroatiska ön Tišina. Hon ska stänga ner huset för säsongen och försöka förstå allt som skett. Väl på plats dyker det upp ett brev från Will som en advokat har vidarebefordrat. Brevet uppmanar Maggie att göra en specifik sak och snart inser Maggie att Will hade en hemlighet som försattes honom i fara och nu är hennes liv i fara.
Nu vet jag inte om boken är slarvigt skriven av författaren eller om det är översättaren som har varit slarvig men det känns inte som en bok av Robert Bryndza. Felstavningarna måste vara översättarens verk men jag saknar författarens beskrivande språk. Boken känns lite platt samtidigt som allt sker plötsligt och snabbt. Boken lyckades väcka känslor hos mig för jag blev förbannad ett par gånger över hur Maggie behandlas. Det är en helt okej bok och hur det hela skulle sluta kunde jag inte ana.
Frukta tystnaden är en spännande bok om maktmissbruk och de som hamnar i vägen. Läsvärd
På en gård i Idaho bor Tara med sin familj, de är mormoner och barnen i familjen får hemundervisning. Eller det är vad de ska få men undervisningen går mest ut på att läsa bibeln, texter av mormoner och lyssna på deras far som predikar om det mesta. Barnen får arbeta på faderns skrotverkstad och oavsett skador är besök hos en läkare otänkbart. Medicin är gift och allt ska botas med moderns örtblandningar. När Tara kommer i kontakt med världens bortanför gården inser hon att föräldrarnas verklighet inte är samma verklighet som alla andras människor.
När den här var inte för mig utan gjorde mig mest irriterad. Alla överlever galna olyckor. Fast Tara och flera av syskonen blir misshandlade av deras bror så återvänder de gång på gång fast de har möjlighet att polisanmäla och slippa brodern. Fadern verkar vara en galning vilket barnen måste ha insett som vuxna och fast de har möjlighet att tänka själva så spelar de med i vansinnet.
Allt jag fått lära mig är en bok med många upprepningar och bokens storhet går mig helt förbi. Lite förmycket otroligt och osannolikt för min smak. Inte läsvärd