Visar inlägg med etikett Lars Bill Lundholm. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Lars Bill Lundholm. Visa alla inlägg

Några lästa böcker har det blivit

 Eftersom mitt minne är som ett såll så är det bäst att jag skriver upp vad jag har läst för då finns möjligheten att jag kollar här innan jag reserverar någon bok jag redan läst. Det jag har läst är 

Kvinnan utan hjärta av Lars Bill Lundholm. Den var läsvärd

Jag är döden av Chris Carter. Obehaglig och läsvärd som hans böcker brukar vara

Fyra årstider på Ivy Lane av Cathy Bramley. Charmig bok som kretsar kring personerna på en kolonilott. Läsvärd

Mördarens son av Joy Ellis. Den gillade jag verkligen och ser fram emot del två. Läsvärd

Dansa min docka av Anna Jansson. Som böcker av Anna Jansson brukar vara. Bra personporträtt och lagom spänning. Läsvärd

Plundringstider av Ewa Klingberg. Inte lika bra som en del av hennes andra böcker. Läsvärd med tvekan

Slukhål av Tove Alsterdal. Obehagligt med män som blir inspärrade i ödehus. Läsvärd

Nu har jag läst ytterligare en bok. Nästan hela läste jag men blev tvingad att ge upp när jag hade runt 50 sidor kvar för den var helt enkelt för usel. Jag vill inte skriva vad boken heter för den är egenutgiven och till viss del självbiografisk och jag misstänker att författaren skulle bli för knäckt av en sågning. Den var på riktigt så dålig. Många upprepningar och hopp i tiden vilket gör att man som läsare inte vet om det handlar om nutid, för fem år sedan, för tio år sedan eller för ett år sedan

Skärgårdsmorden av Lars Bill Lundholm

 

Josefine Voltaire cyklar vilse på Saxarön och hamnar vid fågelskådarhuset. Hon hör ljud från det lilla huset och bestämmer sig för att ta en snabb titt och sedan cykla därifrån. Det visar sig vara ett felaktigt beslut. När Josefine inte kommer hem hör Josefines pappa Thomas av sig till polisen. Ett sökpådrag startar och de söker i vatten och på land. Under sökandet framkommer det att en gäst på hotellet också har försvunnit. 

Den här boken var så seg. Poliserna går runt och tittar på lite blommor och folket på ön försöker hålla något hemligt. En polis har en dotter som har slutat prata efter att ha bevittnat sin mammas död och den dottern odlar lite blommor, seglar lite och spelar på ett munspel. En annan polis klär sig i dyra märkeskläder som sitter illa på hennes kropp. Några udda karaktärer utmärker sig och så slänger författaren in en motorcykelklubb mitt i allt???? Väldigt spretig bok som inte fick mig att bli ett dugg nyfiken på vad som hade hänt kvinnorna. Inte en enda intressant karaktär. Ångrar att jag lånade del två den här serien när jag lånade den här boken. Ska jag se det positivt så kan inte del två vara sämre i alla fall.

Inte läsvärd. Tråkiga karaktärer och konstig upplösning på allt

Skärgårdsmorden finns på Adlibris och Bokus