Ytterligare böcker

 Nu blir det ytterligare några böcker beskrivna med få ord. Det jag har läst sedan sist är:

Slutet blir vår början av Chris Whitaker. Trettio är har gått sedan Vincent King mördade en ung flicka. Han var själv ung men blev ändå dömd till ett långt fängelsestraff som blev ytterligare förlängt pågrund av händelser i fängelset. Nu är han ute och har återvänt till staden han växte upp i. Hans bästa vän är numera polis och hans fd flickvän lever ett kaotiskt liv med sina två barn. Äldsta barnet Duchess har tagit på sig ansvaret för sin yngre bror och försöker få sin mor på fötter.

Den här boken var ingen höjdare, till stor del beror det på att ingen av karaktärerna känns trovärdig. Inte läsvärd.

Monstret av Ane Riel. Leon är stor och stark och tycker om att klappa på mjuka saker. Han tycker väldigt mycket om möss och fångar gärna någon men de överlever aldrig länge. Utan Mirko skulle det inte fungera, det är Mirko som ser till att de får jobb och klarar sig.

När jag började läsa den här var min första tanke att det var en kopia mer eller mindre av Möss och människor av Steinbeck. Redan där fick författaren ett stort minus av mig. Hela boken är för tydligt inspirerad av Steinbeck för att jag ska kunna uppskatta den. Att författaren själv tar upp Steinbeck i sitt efterord gör det inte mer okej för mig. Om man inte läst Möss och människor så tror jag att man kommer att uppskatta boken. Har man läst den så kan man hoppa över den här. Inte läsvärd för att den är för inspirerad av möss och människor.

Emmas trädgård av Jenny Bäfving. Mia tror att hennes äktenskap är bra och att problemet bara är att tiden inte räcker till. När hennes man berättar att han tänker flytta ut kommer det som en chock. Mia far har ärvt ett gammalt hus med en förvuxen trädgård. När hennes pappa inte orkar sköta trädgården längre rycker Mia in. Hon kontaktar en trädgårdsfirma och otippat nog visar det sig vara en snygg och trevlig man som kommer till trädgården för att titta på den och så blir allt bra och Mia är lycklig igen. 

Nu har jag avslöjar allt så ingen mer behöver göra misstaget att låna boken som e-bok. Jag har dåligt samvete för att jag lånade en så dålig bok med tanke på kostnaden biblioteket har för e-böcker. Det finns lättsamma böcker och så finns det böcker som är så lätta att de borde flyga ut i rymden. Inte läsvärd

Kåda av Ane Riel

Liv lever ett isolerat liv på ön Hovedet med sina föräldrar. Det finns inga andra på ön och så trivs dem. Av sin far har Liv fått lära sig hur man skaffar mat och av sin mor har hon fått lära sig att läsa och skriva. Några andra barn träffar inte Liv om man inte räknar med hennes avlidna tvillingbror som hon pratar med. Med tiden har det kommit fler och fler prylar till deras hem och deras yta att bo på krymper. Livs mor märker inte så mycket av det för hon har blivit så pass stor att hon inte längre kan röra sig.

Den här boken börjar på ett udda sätt och så fortsätter det. Jag tror inte att den här boken hade fungerat så bra om världen på Hovedet hade skildrats genom en vuxens ögon. Tack vare att man får se allt genom Livs ögon så visas misären upp på ett sådant sätt att det ändå blir lite lekfullt. Att det handlar om misär är tydligt och på ett sätt blir det ännu värre eftersom Liv inte vet om något annat. En del händelser i boken är så udda och obehagliga att jag reagerade och det krävs det ganska mycket för. Slutet på boken kommer jag nog inte att glömma i första taget. Efter att ha läst den här boken kommer jag nog att se kåda på ett annat sätt men jag känner inget behov av att nyttja den på sättet som den används i boken. Hade jag känt någon impuls att prova på det hade det varit illa.

Läsvärd. Konstigt, obehaglig och riktigt bra

Kåda finns på Adlibris och Bokus