Året i böcker

Enligt Goodreads så har jag läst 48899 sidor eller 159 böcker och det låter helt abnormt mycket i mina öron. Mitt mål var att läsa 60 böcker så det får man lov att säga att jag lyckades med. Jag började fundera lite över vilka böcker under året som jag kommer att komma ihåg och det är nog en bunt som påverkat mig lite extra.

Bodil Malmstens loggböcker var en trevlig upplevelse att läsa. Jag uppskattade hennes raka sätt och sättet hon förmedlar upplevelser och känslor. (Att länka till mina åsikter om alla böckerna känns onödigt så det får räcka med första loggboken)

När det gäller deckare så har det blivit många bra under året. Ska jag nämna några så får det bli Springfloden, Pepparkakshuset,  Jakthundarna och De utstötta.

Böcker med historiskt tema har det också blivit en del och de jag särskilt minns är Swede Hollow och Hanns och Rudolf .

Självbiografier och biografier har alltid tilltalat mig och jag har läst en del bra och en del inte så bra under året. En som påverkade mig var Hur många gånger kan en människa dö? Den boken blev jag mest upprörd över för jag har så svårt att förstå att så många bara ger upp hoppet om en annan människa och bara ser på när den går under mer och mer.

Vedergällningen av Mark Billingham

Polisen kallas till ett skabbigt hotell efter att en man har påträffats död i ett av rummen. Kommissarie Tom Thorne är en av poliserna på plats. När telefonen i hotellrummet ringer blir det Tom som svarar och den som ringer driver en blomsterbutik. Det visar sig att någon ringt från numret för att beställa en krans. Efter en tids arbete lyckas poliserna identifiera offret och det visar sig att han nyligen släppts från fängelse efter att ha avtjänat ett straff för våldtäkt. Sättet han mördas på får poliserna att dra slutsatsen att det hänger ihop med brottet han dömdes för.

Det här är tredje boken om Tom Thorne. Jag blev inte så imponerad av första boken men beslutade mig för att ge författaren en till chans. Del två fanns inte på biblioteket så då blev det så att jag läste den här boken. Jag gillade den här betydligt mer än första boken, lite osäker på om det beror på att Tom med kollegor kommit mer till liv eller om det beror på att jag kan ha en viss förståelse för morden. Oavsett anledning så är jag lite lockad att läsa fler böcker om Tom Thorne.
Läsvärd.
Fler åsikter om vedergällningen

Känns bara desperat

Nu kommer jag garanterat låta väldigt bitchig och det stör mig inte. Det här är inte en blogg med många besökare och jag anstränger mig inte heller för att få fler. Jag uppskattar besökarna/läsarna jag har och jag hoppas att de får ut något av att titta in här. Med tanke på att det här inte är en stor blogg känns det underligt att författare skickar mail till mig.
En del gör det för att fråga om jag vill ha ett recensions exemplar och det är alltid trevligt att få frågan även om jag inte tackar ja så ofta.
De andra skickar mail för att berätta att de skrivit en fantastisk/bra/spännande bok och jag borde köpa den och sedan skriva om den. När jag får mail som uppmanar mig att köpa deras bok tänker jag bara att boken inte kan vara så bra om de måste skicka mail till små bloggar i hopp om att skribenten ska köpa boken. Och nej jag varken googlar på boken för att få veta mer om den eller lånar/köper boken. Det enda jag gör är att slänga mailet.

Jag förstår om det kan låta otrevligt och kanske missar jag en bok som jag hade uppskattat men den risken tar jag

Sömntuta av Mark Billingham

California poppy eller sömntuta om den heter på svenska.

Av en slump upptäcks det under obduktion att en kvinna som dog av hjärninfarkt hade benzodiazepiner i blodet. Utöver det hade kvinnan skador på nackligament. Efter det inser polisen att det finns fler döda kvinnor med samma skador. För att kunna utreda de olika fallen startar polisen Operation Backhand och kriminalkommissarie Tom Thorne är en av poliserna som ingår. Ett offer lämnas på akuten, Alison har överlevt men hon är totalförlamad efter vad hon utsatts för. Polisens enda vittne kan varken tala eller kommunicera och allt polisen vet är att de måste få tag på gärningsmannen innan fler kvinnor drabbas.

Helt okej deckare och det som gör den lite mer intressant är att man får följa Alisons tankar medan hon ligger i sjukhussängen. Huvudpersonen Tom Thorne känns lite trist och sedan irriterade jag mig lite på att man först efter 300 sidor får veta mer om ett gammalt fall som påverkar honom.
Läsvärd men inget mästerverk.
Fler åsikter om boken Sömntuta

God Jul

Nu ska det här vara en ren bokblogg men jag vill ändå önska God jul

Några veckor sedan

En glänta i skogen av Ola Larsmo

I små samhällen glöms inte händelser bort även om ingen öppet pratat om dem på många år. Under kriget så valde en del av svenskarna att hjälpa flyktingar från Norge och norska motståndsmän. Andra valde att istället hjälpa tyskarna.
Johan beslutar sig för att skriva sin magisteruppsats om den norska motståndsrörelsen. I jakt på information åker han till orten som hans far tog med honom till när han var barn. Han kontaktar Micke som han är släkt med på något sätt för att höra om han kan få besöka Mickes farfar. Från sin barndom minns han att farfadern alltid var fylld av historier.

Jag vet inte varför men det känns som om jag aldrig riktigt kom in i den här boken. Den är skriven på ett bra sätt och man får följa en äldre mans minnen och Johans ansträngningar att få reda på sanningen.
Läsvärd blir omdömet med viss tvekan.
En glänta i skogen finns på Adlibris och Bokus

Brevbärarens sista möte av Dan Fränkel

Åren har gått och de var längesedan som de träffades. Det har hunnit bli år 2012 och nu har de beslutat sig för att försöka ta reda på vad som egentligen hände deras kamrat Robert 1976. Han försvann spårlöst och polisen verkade aldrig vara så intresserade att utreda vad som hänt. Vännerna anade att hans försvinnande hade med Roberts intresse för politik att göra med något bevis på det hade de inte.

Robert ser sin chans att komma bort från Stockholm och allt tråkigt som hänt när han ser ett anslag om att svenska studenter kan söka stipendium för att läsa en kurs i tyska på universitetet i Östberlin. Han beslutar sig att söka och blir antagen vilket gör att han 1969 befinner sig i Östberlin. Sina politiska åsikter döljer han inte utan visar snarare stolt upp sina åsikter genom att ha ett märke på sin jacka. En dag tilltalar en vacker kvinna honom och de börjar prata med varandra. Hennes namn är Belinda.

Jag måste erkänna att jag var rätt skeptisk till den här boken när författaren kontaktade mig med frågan om jag ville ha ett recensions exemplar. Det tog en stund av funderande från min sida innan jag beslutade mig för att jag ville läsa boken. Jag var orolig att det skulle vara mer politik än handling i boken och politik är inte direkt något som roar mig. Nu är jag glad att jag tackade ja. Boken innehåller politik men utan den mängden politik hade det inte varit en bra bok. Min nyfikenhet på hur det skulle gå för Robert och vilken typ av människa Belinda egentligen var fick mig att fortsätta läsa. Robert kommer till liv i boken mycket tack vare beskrivningar av hans tafatthet, hans ovilja till kroppskontakt och hans utseende. Beskrivningar av miljöerna och personerna i boken bidrar till att det politiska till viss del blir en bakgrundshistoria medan relationerna mellan karaktärerna framträder mer.

Läsvärd blir omdömet utan minsta tvekan.

Brevbärarens sista möte finns på Adlibris och Bokus

Jag vill inte tjäna av Ola Larsmo

Boken utspelar sig i Uppsala på 1880- talet.
Varför visste hon egentligen inte men en dag gav sig Sara Kristina iväg. Hon började vandra med siktet inställt på Uppsala och efter ett tag hade hon tur och fick skjuts en bit av vägen. Vad hon skulle ta sig till i Uppsala hade hon inte klart för sig.
På sätt och vis hade han tur när han fick jobbet som Stadsläkarens assistent. Han hoppades att det skulle ge honom andra möjligheter på sikt och tack vare att han hade fått en fast tjänst kunde han gifta sig med Ellen. Den del av jobbet han inte kände sig bekväm med var uppgiften att inspektera och hålla ett öga på de "offentliga" kvinnorna i Uppsala.

Det är alltid lite speciellt att läsa en bok som skildrar en stad som man själv har växt upp i. Nu ser Uppsala inte direkt ut som det gjorde på 1880-talet men genom texten skapas bilder i mitt huvud. Jag blev väldigt förtjust i Ola Larsmos sätt att skildra miljöer och personer i boken Swede Hollow och därför ville jag läsa någon mer bok av honom. Karaktärerna i den här boken kändes lite mer flyktiga och jag kände aldrig riktigt att de kom till liv. Boken är intressant för den ger en inblick i hur livet kunde ha varit för en del personer i Uppsala och jag blev nyfiken på hur det skulle gå.
Läsvärd

Jag vill inte tjäna finns på Adlibris och Bokus