Städerskan av Nita Prose

 

Molly har kunnat förlita sig på att få hjälp att tolka människor av sin mormor men nu har hon avlidit. Så länge som Molly får vara osynlig och sköta sitt jobb som städerska på hotellet Regency Grand Hotel flyter allt på hyfsat smidigt bortsett från att hennes låga inkomst gör det svårt att klara sig. En del av stamgästerna uppskattar Molly och hon uppskattar dem, en stamgäst som Molly ser som en vän är Giselle Black. När Molly hittar Giselles make död på hotellrummet tror polisen att Molly är inblandad i hans död.

Under ca 200 sidor irriterade jag mig på att Molly är korkad. Jag antar att hon ska ha någon autism diagnos med tanke på hennes svårigheter. Att ha autism är en sak men då och då verkade Molly även ha en intellektuell funktionsnedsättning. Och någon sida senare verkade hon inte ha några problem alls med sitt intellekt. Som städerska borde hon inte ha några problem med att kunna identifiera olagligt pulver. Efter 200 sidor blev boken bättre men det var för sent och slutet var för banalt.

Inte läsvärd. Städerskan var en bok som mest irriterade mig och jag övervägde att sluta läsa den många gånger.