Det tog trettio år för Langjökulls glaciär att släppa greppet om mannen som en gång i tiden doldes i glaciären. Mannen är Sigurvin som försvann och som misstänktes ha blivit mördad av sin kompanjon. En kompanjon som under alla år har bedyrat sin oskuld även när ingen har velat lyssna. Konráð var kriminalkommissarien som hade hand om fallet för trettio år sedan. Fast han nu är pensionär kan han inte låta bli att börja forska i fallet på nytt.
Arnaldur Indridason är en författare som jag blev förtjust i tack vare serien om Erlendur Sveinsson. I efterhand kan jag ångra att jag inte nöjde mig med att läsa den serien. Problemet med Indridason är nämligen att böckerna påminner lite för mycket om varandra, har man läst en bokserie så har man läst alla. Nu drar jag det lite till sin spets men grunden i böckerna är densamma. Ett eller flera mord, Islands karga natur, många karaktärer, händelser i det förflutna och en lite vresig polis. För mig så blev den här boken aldrig spännande. Den lyckades inte ens göra mig nyfiken på hur det skulle sluta.
Inte läsvärd. Mörkret vet lyckades inte väcka min nyfikenhet på hur det skulle gå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar