Josefine Voltaire cyklar vilse på Saxarön och hamnar vid fågelskådarhuset. Hon hör ljud från det lilla huset och bestämmer sig för att ta en snabb titt och sedan cykla därifrån. Det visar sig vara ett felaktigt beslut. När Josefine inte kommer hem hör Josefines pappa Thomas av sig till polisen. Ett sökpådrag startar och de söker i vatten och på land. Under sökandet framkommer det att en gäst på hotellet också har försvunnit.
Den här boken var så seg. Poliserna går runt och tittar på lite blommor och folket på ön försöker hålla något hemligt. En polis har en dotter som har slutat prata efter att ha bevittnat sin mammas död och den dottern odlar lite blommor, seglar lite och spelar på ett munspel. En annan polis klär sig i dyra märkeskläder som sitter illa på hennes kropp. Några udda karaktärer utmärker sig och så slänger författaren in en motorcykelklubb mitt i allt???? Väldigt spretig bok som inte fick mig att bli ett dugg nyfiken på vad som hade hänt kvinnorna. Inte en enda intressant karaktär. Ångrar att jag lånade del två den här serien när jag lånade den här boken. Ska jag se det positivt så kan inte del två vara sämre i alla fall.
Inte läsvärd. Tråkiga karaktärer och konstig upplösning på allt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar