Slutet på sommaren av Anders De La Motte

 

1983 försvinner Billy strax innan han ska fylla fem år. Alla som bor i närheten av gården på den skånska slätten deltar i sökandet men allt de hittar är Billys ena sko. Livet för Billys föräldrar och två äldre syskon blir sig aldrig likt.
Det har gått tjugo år och Billys syster bor i Stockholm och jobbar som terapeut. Hon lämnade Skåne tidigt och har aldrig haft någon önskan att återvända. När hon i sitt arbete möter en ung man som pratar om saker som rör Billy inser hon att tiden är inne att återvända till Skåne och ta reda på vad som hände tjugo år tidigare. 

Anders De La Motte är en författare som jag av någon anledning har haft förutfattade åsikter om. Jag hade fått för mig att han var en författare i stil med Jens Lapidus vilket gjort att jag inte velat läsa något av honom. Jag har ingen aning om varför jag trodde det och jag är glad att jag chansade och lånade en bok.
Jag tyckte att det var ett smart sätt som författaren använder för att koppla ihop alla händelser och boken bjöd mig på lite oväntade vändningar. I vanliga fall är det alltid något i böcker som jag tycker är ett svagare parti men i den här tycker jag inte att det finns något. Allt går att acceptera och även slutet känns okej. Motsättningar mellan de som stannar/återvänder till platsen de växt upp och hur de betraktas av de som enbart återvänder för besök speglar rätt bra att det oftast klassas som konstigt att välja att bo på landsbygden. De som väljer att stanna eller flytta tillbaka efter studier ses oftast som underliga och misslyckade medan de som väljer att flytta till städer är de lyckade. Det är en synsätt som nog skulle vinna på att försvinna. Veronica är en person som blivit präglad av sin barndom och hennes agerande har inte gjort livet lättare.

Läsvärd. En lagom deckare. Inte så mycket hemskheter utan mer hur en familj och bygd går sönder.

Slutet på sommaren finns på Adlibris och Bokus