Näktergalen av Carl Martin Grann

När familjen Sjölander inte sett till sina sommarstugegrannar familjen Hellsten på ett tag beslutar de sig för att ringa polisen. Att de inte bara går över själva och knackar på kommer sig av att de inte vill verka nyfikna. När polisen kommer till familjen Hellstens hus kan de konstatera att dörrar och fönster är stängda. Efter lite tvekan beslutar de sig för att bryta upp dörren för att kontrollera att inget har hänt familjen. I allrummet hittar de två människokroppar med huvudena bortskjutna och vid köksbordet sitter en liten flicka och äter russin.

Boken börjar på ett brutalt sätt och efter det byggs lite spänning upp. Efter det blir det ohyggligt tråkigt, psyksjuk ung man, tråkiga utläggningar om en gasledning och så tragglar det på under en lång tid. Lite spännande blir det igen på slutet av boken. En bok med en värdelös historia är det lätt att såga. Den här har däremot en intressant historia men den är skriven på ett sådant sätt att jag inte brydde mig det minsta om någon av karaktärerna för de kom aldrig till liv. Bara för att man som författare har djupare kunskaper om något så behöver man inte trycka in all sin kunskap. Det är bättre att fundera på om man skriver för att briljera med sin kunskap eller om man skriver för att faktiskt få berätta en bra historia.

Inte läsvärd. Tråkiga karaktärer och en historia som författaren inte lyckas berätta på ett intressant sätt.
Näktergalen finns på Adlibris och Bokus