Och bergen skall rämna av Erika Olofsson Liljedahl

Som prästfru har inte Hedvig mycket att säga till om när det gäller vart de ska flytta. När hennes och makens flytt går till Tornehamn i början av 1900-talet har hon inte någon bild av hur det ska bli att bo i Norrland. Det visar sig att naturen och miljön inte passar Hedvig alls och hon trivs inte med sysslolösheten och vidderna. När Hedvig får veta att hennes bröder och far har det svårt ser hon och hennes make till att den äldsta brodern David kommer upp till deras trakter och får jobb med arbetet att anlägga järnvägen. Att han har fått hjälp av prästen för att få jobb är inget som undgår hans arbetskamrater. I väntan på att en ny kateket ska anlända tar Hedvig chansen att få göra någon nytta och börjar undervisa lappar.


Romaner som utspelar sig i början av 1900-talet brukar tilltala mig av någon anledning och det gjorde även den här. Författaren beskriver fjällen och den storslagna naturen som en levande varelse som inte böjer sig för något och det skapar verkligen levande bilder. Hedvigs sätt att försöka hantera ett liv som inte blivit som hon tänkt är gripande och sorgligt. I boken får man följa livet sett ur ett par olika människors ögon, det är dock Hedvig som får ta störst plats. Det är en känslosam bok utan att bli för kletig.

Läsvärd. En bok för alla som uppskattar storslagen natur och relationer.

Och bergen skall rämna finns på Adlibris och Bokus