De fyra yttersta tingen av Andrew Taylor

Michael och Sally inser att det inte går att kombinera arbete och att ta hand om deras fyraåriga dotter Lucy. Innan de skaffade barn var de eniga om att ett barn inte skulle förändra deras liv så mycket men när Lucy kom insåg de att det inte fungerar så. Michael är kriminalpolis och Sally är diakon och nu har de nått gränsen när de insett att de inte hinner ta hand om dottern och jobba. Lösningen blir att skaffa en dagmamma och när de blir tipsade om Carla Vaughans och sedan träffar henne så känns det bra att låta henne ta hand om Lucy. En dag hos Carla försvinner Lucy spårlöst, att en fyraåring skulle ha kunnat ta sig därifrån själv anses inte som en möjlighet. Polisen jobbar därmed efter teorin att någon har tagit henne.

Den här boken är obehaglig på så sätt att jag ofta tänkte och hoppades att det inte skulle vara så hemskt som man som läsare kunde få en aning om att det kunde vara. Det blev en underlig mening men jag vill inte avslöja för mycket. En del av karaktärerna känns lite bleka men det är inte de viktigaste personerna så det stör inte. Det här är första boken i Rothtrilogin och jag tror att jag kommer att läsa de andra två böckerna också om jag får tag på dem.

Läsvärd
De fyra yttersta tingen verkar inte säljas längre