Pastor Viveka och hundraårsjubileet av Annette Haaland

Pastor Viveka har beslutat sig för att sluta använda sina tröjor med budskap på och istället ta itu med att lära sig att säga ifrån. Det hon hoppas blir en lösning på det problemet är att gå en kurs så att hon lär sig hur man sätter gränser. Hundraårsjubileet för Gamla Enskede närmar sig och Viveka är inblandad i det mesta och försöker få alla olika människor och deras viljor att sträva åt samma håll vilket inte är det lättaste. Vivekas tvillingpojkar är olika på så sätt att Otto aldrig tappar bort något och har koll på sina saker medan Olles saker konstant försvinner. Det senaste som försvunnit ät Olles vantar och det är hans sista par så Viveka beslutar sig för att leta efter dem i triangelparken. Istället för vantar så hittar hon ett lik.

Inte helt oväntat så påminner stilen i boken mycket om den första boken om pastor Viveka. När jag läste den här insåg jag vad det var som retade mig i första boken och även retade mig i den här och det är att författaren försöker för mycket. En del författare kan skriva lite smålustigt och det känns naturligt och andra författare får man känslan av att de anstränger sig så mycket att få till det att det bara känns krystat. Pastor Viveka som karaktär irriterar mig mest med sin övertro att det bara är hon som kan styra upp allt. Fast jag har en del invändningar så anser jag inte att boken är dålig utan det är en helt okej bok att läsa men det är inget som lämnar något större intryck på mig.

Läsvärd
Pastor Viveka och hundraårsjubileet finns på Adlibris och Bokus