Trasiga liv och bristande bot av Juha Snellman

utanför fönstret i morse. Det snöar och snöar här

Att det här är en egenutgiven bok går det inte att missa för det är en hel del stavfel och konstiga meningar. Oftast drar jag mig lite för att läsa egenutgivna böcker för ungefär hälften av de jag läst har verkligen inte varit bra. Trasiga liv och bristande bot lät som en intressant bok så jag beslutade mig för att ge den en chans. Enligt texten om boken skulle det handla om Juhas liv som behandlare inom BUP och socialtjänsten. Jag tänkte att jag mest tidigare har läst böcker av personer som vårdats inom BUP och människor som haft med socialtjänsten att göra så det kunde vara nyttigt att se det från ett annat perspektiv. Boken gjorde mig besviken. Det känns mest som om han radar upp alla ställen han jobbat på och all kritik mot ställena. Som läsare känner jag inte att jag får någon större förståelse för hur deras jobb fungerar och svårigheterna. Min läsupplevelse blev inte direkt bättre av att författaren verkar anse/tro att alla pojkar vill leka våldsamma lekar och att alla flickor är små väna varelser som är stillsamma. En del av författarens åsikter har jag även lite svårt för, det är lite för mycket åsikter om invandrare och feminister. Att han sedan anser att skolorna hans egna barn gick på inte borde reagera på frånvaron hans barn hade känns mest bara konstigt.

Inte läsvärd är det enda omdömet jag kan ge
Trasiga liv och bristande bot finns på Bokus och Adlibris