Det här är den tredje loggboken och den skiljer sig lite från de två första genom att tonen är lite mer nedstämd. Bodil har flyttat från Finistère och bor nu i en stad och känner sig ensam.
Jag kom på mig med att sakna mullvadarna när jag läste och trädgården Bodil hade. Det som väger upp för det i den här boken är hennes granne som verkar lite speciell och inte drar sig för att göra sig ovän med företag.
Läsvärd och charmig blir mitt omdöme
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar