Det här är boken om Lillemor Östlins liv. Det går väl att säga att det är en bok om hur en person går från att vara en i mängden till att bli en kvinna som tillbringat otroligt många år i fängelse.
Jag har lite dubbla känslor när det kommer till den här boken. På ett sätt känns det som om Lillemor tar ansvar för det hon har gjort och på ett annat sätt känns det som om hon bortförklarar och slätar över det mesta. För mig som läsare så är det inte intressant på något sätt att läsa att hon på flertalet platser i boken propagerar för att amfetamin är så mycket mindre farligt än heroin. I många fall var det ändå amfetaminet som gjorde att hon åkte i fängelse så det relevanta i att ta upp att fler dör av heroinöverdoser förstår jag inte. Naturligtvis är det för jäkligt att hon blivit dömd för det hon inte gjort och det får större plats i boken än det hon blivit dömd för som hon har gjort.
Ska jag titta på boken på ett övergripande sätt så skulle jag inte rekommendera någon att läsa den så det får helt enkelt bli inte läsvärd.
Fler åsikter om boken går det att läsa här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar