Boken är fylld av tankar och händelser i Bodils liv under en period. Bästa sättet att beskriva boken är med ett citat ur den"Där står han i dörren med två skjutna duvor i handen, han brukar göra det. Det är för att han tycker om mig, säger han och räcker över de blodiga fågelkadavren. Eftersom han är den ende av hantverkarna i Finistère som någonsin kommer och gör det han lovat säger jag ingenting om att jag : 1)Inte har en aning om hur man tar bort fjädrar och inälvor från skjutna djur. 2) Inte skulle göra det om jag visste hur man gjorde det.
Jag bara tackar och ler och säger att vi ses i december, au revoir, och väntar tills hans pickup har försvunnit innan jag slänger de döda duvorna i soptunnan och lägger locket på."
(s 35)
Jag har blivit riktigt förtjust i hur Bodil Malmsten använde språket. Det är inte konstlat eller tillgjort utan det känns äkta och det är nog det som tilltalar mig väldigt mycket. Den rena äktheten är något som en del andra författare inte besitter. Kategorin som skriver tillkonstlat för att imponera på kritiker och tappar sin egen röst på vägen får i mitt tycke för stort utrymme. Mer plats åt den ärliga och raka litteraturen skulle jag önska.
Läsvärd blir omdöme
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar